Så var Maya kastrerad och lite annat smått och gott!

Mayas kastrering gick bra, min vana trogen ville jag ju veta hur livmodern såg ut.

Vacker var den kanske inte men absolut ingen fara, det var rätt och slätt lite gammal och sliten. Det var dags för Maya att bli av med den helt enkelt. Maya har trots allt gått och löpt tom fram till tre års ålder, därefter efter ett antal parningsförsök och en dödfödd unge så fick hon sin första kull vid fyra år, nu i våras fem och ett halft år gammal fick hon sin andra och sista kull.
Maya har nu fyllt 6 år och förtjänar att få gå hemma och skrota som gammal go kastrat.

Är hon inte fin? :-)

Kastreringsbody kan jag varmt rekommendera, det är så otroligt mycket smidigare än de äckliga jobbiga kragarna som bara är i vägen.

I början tycker de att det känns lite konstigt men är långt ifrån lika besvärade som de är av en tratt. Och tvätta sig gör de helt sonika på tyget som om de inte hade någon body på sig :-)

Sen måste jag ju bara visa mina härliga pojkar, de låg så fint i fönstret och spanade ut på löv och förbipasserande :-) Visst är det väl härligt att fertila pojkar kan vara så goa och harmoniska, peppar, peppar får man väl säga.


Även Poffen kom och trängde sig in på ett hörn, fick höra häromveckan att han skulle vara Cremésilver/Cremesmoke. Några vilda gissningar? Får nog ta och dna-testa, han är rätt dassig i tonen, grådassig och inte som sin far djupt röd.

Nej sluttsnattrat för den här gången, på återseende!